10 år sedan albumet "Vår tids rädsla för AK von Malmborg"

Idag är det tio år sedan, jag firar det med att återta lite skrivarglädje. Jag har aldrig känt mig bekväm med idén om en blogg. Men tänker att det kanske inte är så förfärligt ändå med en samlad plats för random nedtecknade tankar. Så åter till avdelningen album som förändrat mitt liv…. Nu är det faktiskt 10 år sedan exakt som albumet ”Vår tids rädsla för AK von Malmborg” släpptes. (Spotifylänk här) "Vår tids rädsla för AK von Malmborg” fick helt översvallande press-reaktioner. Nöjesguidens recensent Patrik Forshage måste dock ha fått spunk för hans recension var till skillnad från de andra rent hatisk. Idag framstår den som värsta sortens nättrolls-kommentar snarare än recension men gud vad skör jag var då. Jag spelade i morgonTV, prydde omslaget till Göteborgspostens och Unts kulturdel och fick helsideuppslag i var och varannan tidning. Ändå nådde Patrik Forshages hat ända in och var som en festmåltid för mina inre mobbare, när jag kunde varit överlycklig gick jag istället rakt ned i månader av självhat. Tur att man skaffat sig lite tjockare skinn genom åren. Här några andra pressklipp. Metro: "Årets svenska solodebut" "Det personliga albumet är oavbrutet fascinerande med snygga låtar, en briljant produktion"4/5 City: "AK von Malmborg har gjort en av årets mest spännande och uppriktiga popskivor" TT spektra: "Som en ung, kvinnlig Evert Taube med det trolska hos Kate Bush instucket mellan lager av Lisa Ekdalsk perfektion" "känslan av att plötsligt se allt klart, torka bort imman på rutan och tänka: precis så!"4/5 Svd: "Tecknaren, performance-artisten, skådespelerskan och renässanspersonen AK von Malmborg har med sin första svenska vispopskiva skapat något som låter som en High School Musical för folk som gillar the Cure och Cornelis Vreeswijk." "högre densitet och mer innehåll än vad som är vanligt" 3/5 Uppsala Nya tidning: "För alla som mist någon" " präglat av starka känslor" 4/5 Göteborgsposten: "En öppenhjärtig och sorgkantad debutplatta som imponerar." "Mer än så, en skimrande duett med Olle Ljungström där AK von Malmborgs svenska översättning träffar mitt i prick trots att knappt en strof finns kvar av Bryan Ferrys orginaltext "3/5 Dagens Nyheter: "Sorgen efter modern och längtan efter henne ligger som ett stråk i albumets 11 låtar, men det är sammantaget inte alls en svit sorgesånger. De spänner en vid båge som blir en djupt personlig och generöst självutlämnande hyllning till livet och kärleken." Sydsvenskan: "vardagsnära uppriktighet som påminner om Olle Ljungströms" "en röst som känns egen" 3/5 City: "tillsammans med Olle Ljungström får hon till någonting som känns, ja, nästan magiskt” Nöjesmix och Nolltvå: " En kvinnlig Olle Ljungström" "Jag gråter när jag hör London""Osannolikt okonstlad i sitt konstnärsskap" 4/5 Och på nätet Blaskan: "talar direkt till hjärtat utan att ta slingriga omvägar" "ett av de stora svenska popalbumen i år" Mitt i Södermalm: "det mest radikala är att visa sig som man är i sin sårbarhet, verklighet och fantastiskhet" Musicstage: "fullständig ärlighet" "ett självklart inslag i skivsamlingen" Obladoo: "hennes musik är sådan som överlever alla väder och konjunkturer"